Kära blogläsare

Jag har nu efter ett tag känt efter och kommit fram till att jag ska sluta blogga. Det har varit helt fantastiskt att få ha haft denna möjlighet att skriva av mig, samt dela mina dagar, glädje och sorg, lycka och motgång, med er. Jag har även lyckats hjälpa några av er och det är fantastiskt att ha nått ut till så många genom en blogg som denna.

Men nu tryter inspirationen och jag känner att det är helt enkelt dags att lägga ner.

Vill uppdatera er med att jag har mått fruktansvärt dåligt sen sist. Jag fick tyvärr mer ont i magen av primolut nor och blev deppig på en gång så jag slutade med dom. Magsmärtorna satt i och det blev fem vändor på gynakuten. Tre av dom var p g a att jag behövde smärtlindring, två berodde på att Kontaktpunkten vägrade skriva ut recept på så starka tabletter. Så jag var tvungen att åka in. Lite onödigt med tanke på att slösa läkares tid, min tid och samhällets resurser. De tittade ändå bara i journalen, vilket de kunde gjort över telefon tycker jag. Men, men, det ska inte vara för lätt.

Jag fick till sist träffa min underbara läkare och vi bestämde tillsammans att ta bort livmodern. Det kommer inte ske nu, eftersom det är fullbokat med operationer innan sommaren, men så fort det blir en ledig tid i höst så kommer det ske. När han undersökte mig så tryckte han på vissa punkter och det var precis på baksidan där livmodern sitter. Jag har inte blött en droppe sen operationen och det är så fantastiskt skönt. Jag ser fram emot att sluta blöda helt, då det gör helt fruktansvärt ont på mig.

Det är ett stort beslut, men det känns rätt. Jag har ju lite tid att landa i det nu under sommaren.

Jag har även fått fentanylplåster som är ett morfinplåster för jämnare smärtlindring. Hade ju börjat trappa ner på oxynormen/oxycontinet men det blev tvärtom, fick gå upp i dos. Kan komplettera med oxynorm vid behov men förhoppningsvis kommer jag bort från de tabletterna. Det är lätt att bli beroende och det är det sista jag vill. Men jag vill inte ha ont heller. Ond cirkel blir det.

Jag är fortfarande extremt trött och utmattad emellanåt, sover mycket. Det beror nog tyvärr mycket på morfinet, men det får väl vara så då. Försöker acceptera, men det är svårt.

Förutom det så mår jag okej. Min underbara dotter är bara såååå underbar en nästan 14-årig tjej kan bli. Hon är så stor och förståndig och börjar mer och mer förstå hur min sjukdom fungerar.

Min familj stöttar mig som vanligt och vännerna finns där ❤

Min pojkvän och jag har nu varit ihop i drygt 8 månader. Det är fantastiskt och jag är otroligt kär i honom.

Tack till alla er som stått vid min sida. Tack alla ni som läst. Tack alla för era mejl ni sänt och jag hoppas att ni alla får adekvat vård.

Tack!

hjärta

Annonser

Blogpaus

Jag har länge funderat på att ta en bloggpaus. Ibland sinar inspirationen att skriva och det känns mest som om jag bara skriver samma sak hela tiden. Sen hur länge jag har paus, det vet jag inte. Ibland när jag haft det förut har jag varit tillbaka på en vecka. Nån gång nån månad tror jag. Jag får se hur det blir denna gången.

Status då, hur mår jag just nu i skrivande stund? Magen = bra. Faktiskt. Hade lite känningar på höger sida igår, men idag är det bättre. Tyvärr har jag huvudvärk istället, det som jag sällan har, men som jag tycker komma oftare och oftare. Operationen verkar ha gått jättebra, precis som förra gången. Har väl långsamt börjat smälta det där med att njuren var angripen, men det finns en plan kring det och ev en ny operation till hösten med tarmspecialister.

Jag svettas och fryser om vartannat. Det beror på hormonerna, primolut nor som jag börjat med. Har ätit dom drygt 10 dagar nu och biverkningarna är just svettningar. Har även fått lite acne också, så himla trist. Hoppas det är övergående och att det försvinner.

Ryggen är som den är. Har konstant ont i ryggen, men nu är jag så van vid det att jag nästan inte tänker på det.

Tinnitusen har blivit värre. Det brusar i öronen konstant, dygnet runt. Jag försöker inte hetsa upp mig för det, men det är påfrestande, speciellt om jag ligger och läser en bok. Då har jag tyst och då hörs det mer. Det är inte lika jobbigt om TV:n är på, då försvinner bruset i ljudet.

Har börjat minska ner på oxynormen. Tar en halv på förmiddagen och ska göra likadant på kvällen. På detta sätt minskar jag alla utsättningssymptom, eftersom jag inte orkar med mer symptom just nu. Det blir toppenskönt när jag slipper dom helt. Efter det finns det en möjlighet att jag slopar tradolanet också. Tänk vad härligt det vore.

Så ni får ha det så bra så hörs vi igen.

På återseende 🙂

Vår i luften

Jag vet inte riktigt vad som är vad just nu. Förkylning på g? Allergier? Trötthet efter operationen? De nya hormonpreparaten? Morfinet? Ja, något är det för jag känner mig inte riktigt hundra. Eller, ha ha, ja det var ju längesen, men ni fattar. ”Normal” vilket betyder okej på min egen nivå.

Trodde först att det var en begynnande förkylning. Liiite ont i halsen. Torr i halsen typ. Men inget annat. Trodde då det var allergi. Det kan man ju bli trött av. Men då får man inte ont i halsen. Sen kom jag på att det är ju trots allt bara tre veckor sen jag opererades. Jag kanske får ha lite mer tålamod. Och jag äter fortfarande morfin vilket gör mig trött. Plus att jag påbörjat ny hormonbehandling vilket ger kroppen lite kaos. Så det kanske inte är så konstigt att jag är trött.

Bara tråkigt. För jag mår hur bra som helst för övrigt. Psykiskt mår jag jättebra, känner mig otroligt lugn och hoppfull.

Idag har jag absolut inga planer annat än att ta det lugnt. Har beställt några böcker från bibban som jag hoppas kunna hämta snart, annars är det lugnt. Magen håller sig lugn den också, hyfsat i alla fall.

Jag hoppas jag kommer ut på en promenad i det otroligt fina vårvädret idag. Räcker ju med en liten. Måste intala mig det.

Glädje

Kommer ni ihåg det här inlägget?? Det är snart två år sedan. I julas fick jag ett nytt glädjande besked. Min fantastiska underbara älskade dotter och hennes lillasyster ska nu få ett till syskon 🙂 Dom ska ha barn igen 🙂 Min dotters pappa och hans sambo. Jag är så himla glad för deras skull och jag längtar så enormt till den lilla bebisen föds. Tänk vilket mirakel.

Att få förmånen att ha tre barn, som dotterns pappa. Det kunde jag aldrig tro när vi separerade, ha ha 🙂 Jag älskar barn och hade gärna haft en hel drös av ungar. Samtidigt är jag så otroligt tacksam över att jag fick just min unge. Just henne, min älskade dotter. Hon är det finaste som finns. Om hon visste hur fantastisk hon är. Det går inte att älska någon mer än jag älskar henne. Ingen kan älska så mycket som jag älskar henne. Eller ja, det säger ju alla såklart, men det är så det känns. Och med tanke på att jag inte kan få fler barn är det extra roligt att det blir en till bebis.

Jag har nyss varit ute och gått en promenad i det underbara solskenet. Våren är verkligen på gång. Vilken fantastisk dag. Strålande sol. Min vinterjacka var på tok för varm och vantarna fick jag lägga i fickan. Hela 2,3 kilometer gick jag på ca 30 minuter. Inte illa va? Ha ha, det går framåt men långsamt. Jag har ju inte bråttom i alla fall. Det funkar att promenera så länge det inte går för snabbt.

Nu är jag dock lite trött då jag varit uppe sen 06.20 för att möta dottern. Det blir vila för resten av dagen och sen hem till pojkvännen. Magen mår bra förutom att jag är tvärförstoppad. Sååå jobbigt. Men får ta laxoberaldroppar ikväll så hoppas jag att det hjälper. Det kommer inte gå bort så länge jag äter morfinet eller tradolanet. Tyvärr.

Har ringt och bett om förlängt sjukintyg, är alldeles för utmattad för att börja jobba just nu. Men snart, snart hoppas jag att jag är på benen igen. Som förra våren då jag mådde så bra.

Hoppas ni alla har en lika fin vårdag som vi i Göteborg 🙂

ww

 

Skön helg

Helgen har varit helt underbar. Jag har gjort lagom saker i lagom takt. Blivit otroligt skönt trött på kvällen, utan att ha tagit ut mig fullständigt på dagen. Lagom helt enkelt. Underbar känsla.

Var i Slottskogen både på lördagen och söndagen. Inget planerat, det bara blev så. På lördagen var jag där med min pojkvän. Vi fikade på Belparc och gick en liten minipromenad. Dom här minipromenaderna är nog ganska bra för mig.

På söndagen gick vi en längre promenad samt fikade med en kompis till mig. Härligt att komma ut och vara bland folk.

Idag gick jag upp tidigt, tog en buss från min killes lägenhet 07.15 för att möta upp dottern hemma hos mig. Hon kommer ofta hem till mig på morgonen då hon har sovmorgon. Vi myste lite och efter ett tag när hon gått somnade jag om. Sov till halv två…. Fast det kändes skönt och inte jobbigt på nåt sätt.

Regnet hänger i luften, men jag har en bok att hämta på bibban, så jag hoppas jag kan ta mig ut. Annars får det vänta.

Ha en bra vecka 🙂

Vila – aktivitet

Jag måste bli ännu bättre på att vila mellan varven och att inte övergöra. Jag är alldeles för bra på att göra saker rent fysiskt när jag mår bättre eller har en bra dag. Och det är ju inte så konstigt, jag vill, jag vill, jag vill!!

I måndags och tisdags övergjorde jag. Var på stan båda dagarna med dottern. Tvättade o hängde tvätt. Lagade mat och tömde diskmaskinen. Gick till min öronläkare med både positivt o negativt besked. Ja, jag höll igång som bara den. Lägg därtill alldeles för lite sömn, jag har vaknat hundra gånger varje natt känns det som.

Så igår, onsdag, kraschade jag. Gick upp halvsju som vanligt när jag har dottern. Fixade frukost och såg till att hon kom iväg till skolan. Strax efter åtta så halvslumrade jag på soffan fram till halvtolv. Sen sov jag även middag mellan tre och fyra på eftermiddagen. Fattar inte att man kan sova så mycket, men jag behövde nog det.

Men, det var helt klart värt det. Vi hade några underbara dagar, jag och dottern. Lägg därtill att pojkvännen sovit här sen i måndags, också helt underbart att sova bredvid honom. Våra kroppar är som gjorda för varandra 🙂 Vi kan ligga sked en hel natt, och det är så himla mysigt 🙂

Idag får jag hjälp med städning av en kompis. Det har inte dammsugits här sen innan operationen och våran lilla kanin fäller. Det ligger kanintussar överallt. Så det ska bli skönt.

Jag kom aldrig ut igår, så jag hoppas komma ut idag. En liten promenad räcker ju. Lite luft, syre.

Magen håller sig lugn, men igår spökade höger-äggstocks-sidan igen… Lite jobbigt, men jag försöker att inte oroa mig. Annars mår jag så mycket bättre än för två och en halv vecka sedan 🙂 Tröttheten är kvar men den får långsamt byggas upp.

Ha en bra dag!

Mars månad – Endometriosmånad

Mars månad är Endometriosmånaden världen över. Sprid gärna detta och dela bilderna för ökad kunskap så att unga tjejer kan få hjälp i tid. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto snabbare hjälp får man och det behöver inte bli som hos mig och många andra som gått obehandlade nästan hela livet.

Endometrios är ett helvete att ha, det bara är så. Det känns som att fler läkare ser allvaret i denna sjukdom och många gör oerhört mycket för att hjälpa oss. Tyvärr finns det i dagsläget inte så mycket man kan göra annat än att smärtlindra med värktabletter, operera och gå på någon hormonbehandling.

Tyvärr saknas ett helhetsgrepp, man borde få hjälp med psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut och sexolog också. Inte enbart läkare. För det är så många saker i ens liv som påverkas, partnern, barn eller barnlöshet, familjen, syskon och vänner, arbetsgivare och kollegor. På olika sätt är de också drabbade av våran sjukdom.

Så sprid gärna på era bloggar, facebook eller var ni nu kan nå ut till människor.

Tack!

bild3

bild

bild1