Archive | februari 2014

Operationen

Nu har jag äntligen ”flyttat hem” igen. Jag opererades ju förra måndagen. Själva operationen gick jättebra, men jag har aldrig haft så ont som jag hade efteråt. Jag var oerhört svår att smärtlindra. Fick hur mycket morfin som helst, men den gick inte ner ändå. Hade även svårt att kissa och fick tappas tre gånger vilket är väldigt vanligt.

Efter 1 1/2 dygn fick jag träffa en läkare. Då kollade dom mig men allt såg bra ut. Jag fick en dunderdos med morfin och då först, äntligen, kunde smärtan gå ner. Jag var kvar 4 nätter på sjukhuset. Sen flyttade jag hem till pojkvännen. Och sen till mamma några dagar. Och igår kom jag hem till mig.

Det blev som min läkare ville, allt gick enligt planen. Min högra äggstock var jätteangripen, full av endometrios så den tog han bort helt. Äggstocken alltså. Hyvlingen gick också bra. Och att knäppa ihop äggledarna gick bra. Men nåt som var mindre bra var att endon hade angripit min högra njure. Om jag inte hade gjort operationen nu så hade den dött inom några månader. Så det var väldig tur enligt min läkare, att jag gjorde operationen just nu.

Han fick bort allt, han är verkligen en helt fantastisk kirurg och båda njurarna är nu helt återställda och okej i dagsläget. Men jag ska tillbaka på ett återbesök om några månader och kommer även få göra en MR-röntgen för att kolla dels njuren och dels tarmen och livmoderna som var sammanväxta med varandra. Han hade svårt att komma åt och se om det fanns någon endo där, och det blir i så fall en operation till tillsammans med en tarmspecialist.

Nu ska jag sakta men säkert återhämta mig. Känner mig ganska bra rent fysiskt, har ork och kraft på ett annat sätt än förra gången, men jag orkar ju nästan ingenting ändå. Ska pallra mig ut på en promenad idag hade jag tänkt, en sväng runt huset typ. Annars blir det vila, vila och vila.

Tack snälla alla som skickat sms och jag ber om ursäkt om jag inte orkat svara alla eller missat någon. Det har varit så mycket men nu börjar det lugna sig.

Vi hörs snart igen 🙂

Natten innan

Ja, nu är det en natt kvar. En kväll och en natt. Imorgon klockan 08.00 smäller det, snälla, håll tummarna stenhårt att det kommer gå bra. Tankens kraft e ju stor 🙂

Är lite nervös men mest förväntansfull. Inte inför den kommande smärtan, men det kommande resultatet. Glömde ju ta tradolan i morse och jag undrade varför jag hade så himla ont…Det sätter igång direkt. Tradolanen tar i alla fall topparna, det blir så solklart när jag glömmer medicinen.

Nu blir det en lugn kväll framför en film eller så, dottern och kaninen åkte precis till pappan och min kille kommer hit ikväll efter att han jobbat klart. Blir nog lite sent, men att få mysa och sova med honom när vi inte setts på hela veckan är guld värt 🙂

Nu blir det lite kvällsmat och sen ska jag packa väskan.

Hoppas ni får en bra vecka, jag hör av mig när jag orkar igen.

 

 

Lördag och två dagar kvar

Två dagar kvar till operationen. Nu är det så nära. Känns så bra. Hade mindre ont i halsen idag, och planerade för en lugn dag. Det har det blivit. Satt och åt frukost i flera timmar, läste tidningen och kollade på nyhetsmorgon och myste med dottern. Sen har jag städat hela lägenheten. Dottern min hjälpte till att damma och dammsuga sitt rum. Så nu är det jättefint här och det känns så skönt. Skönt att komma hem från sjukhuset och det är nybäddat och nystädat. Så man slipper tänka på det.

Jag fick en jättefin överraskning av min pojkvän igår. Jätteglad blev jag 🙂 Och av dottern fick jag också en helt underbar alla hjätans dag-present: Ett halvt paket Polo. Ha ha, tror det var en nöd-present, hon kom på att det var alla hjärtans dag och hon hade ett halvätet paket polo i fickan så jag fick det 😉 Underbart!! Skrattade gott!!

Magvärken går upp och ner. Precis hela tiden. Upp och ner. Ont i morse, sen blev det bättre, sen ont igen. Hopplöst alltså. Jag hoppas innerligt att det ska ta slut snart.

Ikväll blir det middag hos mamma och hennes man. Det är så skönt att vara där för jag kan alltid vara mig själv. Behöver jag lägga mig ner på soffan tex så kan jag det utan att de tycker att det är konstigt. Så skönt med människor som förstår så man slipper förklara sig hela tiden.

Ha en skön lördagkväll!

Alla <3 dag

Idag är det alla hjärtans dag. Jag ska ge min dotter och pojkvän en liten present. Tänkte överraska dottern med sushi till middag då hon fullkomligt älskar det. Ska bara ta mig ut och handla det. 🙂 Pojkvännen och jag får fira en annan dag, då vi inte kan ses idag av olika anledningar. Men det gör inget. Vi kan ju fira det när som helst.

Vaknade med ont i halsen idag igen. Och känslan av pyttelite feber. Sådär varm o rosig om kinderna, men kanske ingen feber i sig. Men att det ändå inte är 100%. Inte bra. Så det blir en otroligt lugn dag, bara vila, vila, vila. Måste vara okej inför operationen. Hinner inte och kan inte bli sjuk nu, förkyld alltså. Det skulle vara helt fel tajming. Har precis druckit ett stort glas färskpressad apelsinjuice, alltså, det är ju så otroligt gott. Borde drickas varje dag.

Igår hade jag en fantastisk dag på många sätt. Jag och dottern åkte till stan och jag klarade av att gå runt där ganska länge. Vi lunchade och hade sportlovsmys. Mamma-dotter-dag. Önskar att alla dagar är sådana. 🙂 På kvällen la jag mig i ett bad, ett kokhett epsomsalt-bad, och låg i badet och läste i en timme och tjugo minuter. Läste ut ”Min mormor hälsar och säger förlåt”. Kan bara säga: Läs den!!

min-mormor-halsar-och-sager-forlat

 

 

Älskar bra böcker, det finns inget härligare än att läsa riktigt bra böcker. Har inhandlat några pocketböcker inför operationen, kan behöva lite lättsam feelgood-läsning där när jag ligger på sjukhuset. Det är ju inte jättekul. Men böcker kan ta med mig ut på de allra magiska äventyr, jag har väldigt lätt att förlora mig in i böckerna.

Magvärken går upp och ner. Igår blev det oxynorm på kvällen igen. Under dagen var det ganska bra. Det är så upp och ner, hela tiden. Blir tokig.

Hoppas ni alla får en fin dag och helg!

hjärta

Panik!!!

Vaknade med lite ont i halsen idag. Panik!!! Får ju absolut inte bli sjuk inför operationen. Skickade precis iväg dottern att köpa apelsiner. Hon skulle ändå köpa Ben&Jerry för vi ska ha film mys. Kolla på fem avsnitt av Pretty Little Liars. Japp, det är sånt man gör på sportlovet 🙂

Hoppas nu apelsinerna hjälper, ska även ta en till kopp te med honung. Har precis ätit frukost. Håll tummarna att detta bara är något väldigt, väldigt snabbt övergående. Klarar inte av att inte bli opererad. Det är ju några dagar kvar, men ändå. Måste vara helt frisk!!

Ännu bättre

Idag är det ännu bättre. Jag klättrar uppåt 🙂

Igår var jag och träffade en ny läkare på vc då min gamla slutat. Behövde förlänga min sjukskrivning och få lite mer medicin. Hade förväntat mig en äldre herre  typ 60+ minst p g a hans namn. Men döm av min förvåning när en unga kille på max 30 kom emot mig, ha ha, så fel man kan ha. Han var dock väldigt bra och förstående. Visste t o m vad både  endometrios och ME var för nåt. Vi pratade om min situation och jag ska få nån slags hjälp av fk/af med att komma tillbaka till arbete efter operationen. Det låter toppen.

Minns inte om jag skrivit det här eller inte, isåfall blir det upprepning. Men jag får inte vara kvar på min rehabiliteringsplats eftersom reglerna är sådana att är man sjuk i mer än 30 dagar så skrivs man ur. Så nu är jag arbetslös. Jippie…. 😦

Så den här hjälpen vad det nu är kommer lägligt. Men han sa att det ändå kan ta några månader eftersom det är lång väntetid på det som med allting annat.

Och idag var jag på inskrivning på Sahlgrenska. Träffade bästa läkaren och narkos och sköterskorna. Lite lustigt/jobbigt att de känner igen mig och hejar som om det var igår typ… Men det är väl så när man blir kronisk patient.

Känner mig bättre, kände mig såpass bra efter det besöket att jag bestämde mig för att åka in till stan och klippa mig. Trodde jag skulle vara helt slut men det var jag inte. Klippte mig och känner mig ett kilo lättare. Vilken underbar känsla det är med nyklippt hår, det händer ju inte alltför ofta. Sen orkade jag promenera lite och sen SPRANG jag faktiskt till vagnen. Ja, det är ju inte klokt. I lördags kunde jag knappt gå och nu sprang jag. Visserligen kanske max 30 meter men ändå. Så det är framsteg.

Det känns väldigt bra just nu, börjar bli laddad inför operationen. Nu på eftermiddagen blev jag alldeles trött och det är ju inte så konstigt. Jag låg och läste alldeles för länge igår och gick upp halvsju i morse. Så nu blir det en lugn kväll i soffan 🙂

Bättre

Jag fick ju mens för några dagar sedan. Då kraschade jag och blev liggandes. Åt morfin och gjorde inte så mycket, försökte sova och vila så mycket det gick. Smärtorna var hemska, men inte riktigt så hemska som gången innan. Hade sett fram emot en underbar helg med min kille, våran sista helg innan min operation nästa vecka. Blev naturligtvis ledsen för att det inte skulle bli som jag vill, som vi hade pratat om och tänkt. Tex hade vi funderat på att gå på bio.

Men det blev väldigt bra ändå. Tack vare min kille. Min kille är den finaste i hela världen. Jag förstår inte hur jag kan ha sådan tur att ha träffat just honom. Han är så underbar på alla vis. Hans förståelse och respekt för min sjukdom är enorm. Han börjar lära känna mig och mina mönster och stöttar mig precis på det sätt som jag behöver. Om jag tex inte vill ta mer smärtstillande men ändå ligger och gnäller om det så vet han när det är dags att fylla på. Han har inte haft fel en enda gång. Tack vare honom och hans tålamod blev det till en helg jag inte kommer glömma. Den närheten som vi upplevde var helt magisk.

Nu är magen något lugnare. Men inte bra. Jag ska ju opereras om en vecka och nu räknar jag dagarna. Snart….

Idag ska jag till läkare och förlänga min sjukskrivning. I lördags provade jag hur det skulle vara att vara ute lite. Vi tänkte åka till Ikea, nu blev det inte så tack o lov, för jag hade inte orkat det. Vi tog bussen från mig hem till M på lördagsmorgonen. En liten promenad till busshållplatsen som ligger en bit bort. Sen gick vi till bibban och lånade om en bok. Efter det gick vi och handlade lite. Och bilen startade inte så det blev ingen Ikea. Men, efter det lilla som jag var ute så däckade jag. Blev så himla trött. Kroppen orkar inte mycket nu för tiden alltså. Det är väldigt frustrerande. Att behöva ta dessa små, små steg. Men jag har inget val. Vet att jag kommer vara trött efter läkarbesöket idag. Men det får vara så. Det är bara att det är så himla tråkigt att vara så energilös.

Nu hoppas jag att operationen hjälper mig såpass att jag slipper alla smärtstillande, för jag är säker på att de gör mig tröttare än jag hade behövt vara.

Ha en bra vecka! 🙂