Archive | februari 2013

Blödning

Japp, där kom den första blödningen efter enantonsprutorna. Det har ju varit ett långt uppehåll och det är jag så himla glad över, ca 11 månader utan en enda droppe blod 🙂 Men häromdagen slog det till. Går nu på maxdos tradolan och alvedon. Då blir det i alla fall inte värre. Men jäklar vad ont det gjort stundtals. Hade glömt bort denna hemska smärta. Det är en lite annorlunda smärta när man blöder samtidigt. Vetekudden är på nästan hela tiden. Tycker det är så trist att få denna blödning. Jag hoppas innerligt att den lägger sig tills måndag då jag ska opereras.

Vet förresten någon om man kan sätta in spiral när man blöder?? Det funderar jag över. Finns ju en risk att jag fortfarande blöder så därför kom jag på det att det kanske inte går?? Nåja, det lär jag ju få svar på. Idag hämtade jag ut spiralen. Tack o lov så går den på högkostnadskyddet så jag behövde inte betala ett öre 🙂 Då är man tacksam att man bor i Sverige. Den skulle kostat 1700kr eller nåt sånt annars. Det är dyrt att vara sjuk.

Jag mår i alla fall psykiskt otroligt bra 🙂 Jag är nu ännu mer säker på att det är dom jävla (ursäkta) hormonerna som ställer till med ångesten. Har inte haft en enda känsla av nedstämdhet den senaste månaden. Inte ens nu när jag blöder. Mår superbra, är glad och lycklig. Då ser man skillnaden så skarpt. Vill inte gå på hormoner, men jag får njuta dessa få dagar jag har kvar i frihet. Och bara hoppas på att spiralen hjälper.

Sex dagar kvar, nu har jag nedräkning.

Ha en bra kväll 🙂

Annonser

Föreläsning om endometrios

Vill du lära dig mer om endometrios? Kom till Göteborg den 9/3 kl 13.00 – 15.00 och lyssna på en underbar kvinna som föreläser om Endometrios. Hon heter Margita Gustafsson och är specialist på endo. Den äger rum i Sahlgrens Aula på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.

Det kostar 100 kronor för ickemedlemmar och det är gratis för medlemmar. Du som betalar 100 kronor blir då stödmedlem. Det går självklart bra att bli medlem på plats. Läs mer nedan:

http://www.endometriosforeningen.com/site/index.php?option=com_eventlist&view=details&id=222:foerelaesning-om-endometrios-med-margita-gustafsson&Itemid=44

 

Tjohej vilken bra dag:)

Igår var verkligen en toppendag 🙂 Först fick jag träffa lillan en sväng i ett snabbt ärende. Bara det gör hela dagen ibland. Sen var jag ute på krogen. Ja, du hörde rätt. Men jag tar det en gång till. Jag var ute på krogen!!! Jag och en kompis tog en öl, eller tja, tre öl och en gigantisk nachostallrik som vi delade på. Var sååååå längesen jag var ute bland folk och det kändes så konstigt. Eller, inte ute bland folk men ute i krogmiljö. Där det finns snygga bartenders, killar, sminkade 20-åringar, öl, vin, skratt, prat, musik. Ja, det var helt underbart att få sitta där och prata och skratta. Mycket välbehövligt. Vad kul vi hade 🙂

Och ja, jag drack alkoholfritt öl för den som undrar. Det var gott det med, bara att känna ölsmaken, trots att det var gluten i det. Men jag har fortfarande min mat-kris, så jag slarvar lite.

Idag är jag rejält seg. Men det var det helt klart värt. Mådde så fantastiskt bra igår, hade extremt lite ont i magen, låg på en tvåa typ. Då kändes operationen långt borta. Nu är det bara en vecka och en dag kvar och jag blir lite nervös. Men tänker att det kommer gå bra.

Jag hade iofs lika gärna kunnat vara så här seg även om jag stannat hemma. Så det spelar ingen roll. Det blir en dag av film, läsning, dator-häng och kanske, kanske en fika lite senare med en god vän.

Ha en skön söndag 🙂

Förbannad på ett I-landsproblem

Det blev faktiskt 20 minuter i solen igår. På en parkbänk. Underbart härligt, jag skulle kunna sitta med ansiktet mot solen jämt.

Men igår blev jag fly förbannad. Dom håller ju på att renovera badrummet och byter stammar där och i köket hos mig. Jag ringde förra veckan och frågade vilka dagar som dom skulle vara inne och bila i mitt badrum, för då flyttar jag, dottern och kaninen ut. Så jag fick beskedet att de skulle komma i måndags och sen i söndags har jag, lillan och kaninen bott hos min pappa. Snart en vecka alltså. Igår var jag hemma för att se hur det ser ut, hur långt de kommit och om det var möjligt att bo hemma från imorgonkväll.

När jag kliver in i lägenheten så visar det sig att de INTE ENS HAR BÖRJAT med badrummet! GGGGGGRRRRRRR!!!!!!!!!!!!!!!!!! Vad fan liksom…..

Ringde platschefen och sa som det var, jag har nu bott borta denna veckan efter att de sagt att de skulle komma i måndags. Han svarar då att: Nej, det har vi aldrig sagt, det skulle vi aldrig säga. Men jag ringde ju och kollade just eftersom jag skulle flytta till annat boende just den veckan. Nä, säger han igen, vi ska börja NU på måndag. Åh vad arg jag blir. Och bara lama ursäkkter om oj så tråkigt det blev, men inget vi kan göra nåt åt nu. Tänk om jag bott på hotell och lagt ut en massa pengar???

Alltså, det är ju verkligen ett i-landsproblem och det gör absolut inget att jag har bott hos pappa en vecka. Men ändå. Hemma är ändå hemma. Det känns som om jag bott i en kappsäck hela detta året. Först hos mamma nästan hela januari när jag var dålig. Och sen hemma med ett nerpackat kök. Och sen här i en vecka med kläderna i pappkassar. Så jag får snällt bo här i en vecka till. Det jobbiga är att de gav mig helt fel besked.

Nåja, inget jag borde slösa energi på. Endon håller sig i alla fall lite lugnare, inga blödningar i sikte än, peppar peppar, och jag känner mig ganska okej 🙂 Är ledig idag då min ”chef” skulle iväg på nån grej, så jag ska träffa en kompis och fika. Hoppas solen tittar fram så kanske vi tom kan sitta ute och fika 🙂

Ha en skön helg!!

Operationstid

Jag har fått operationsdatum. Igår ringde det en kvinna från Sahlgrenska och undrade om jag kunde tänka mig att ta en återbesökstid, redan den 4 mars???? Jo men visst sa jag, det är ju toppen. Så den 4 mars blir det mitt fjärde titthål. Hjäääääääälp……… Det är med skräckblandad förtjusning som jag inser att det närmar sig jäkligt fort.

Ska redan idag, nu snart, iväg på inskrivningssamtal. Så här går det undan. Får snabb-bearbeta hjärnan att det faktiskt blir av. Trodde ju att det skulle dröja flera månader. Men samtidigt är jag oerhört tacksam och glad att det äntligen händer något i detta tradiga liv som jag lever. Det måste ju bara hända något. Men samtidigt är det så läskigt att göra en operation. Det finns alltid risker och jag frågar mig själv hela tiden, är det nödvändigt? Mår jag inte lite bättre i alla fall? Osv osv. Men så kommer värken och jag inser att jag inte kan ha det så här. Så nu är det bara att köra på. Det kommer bli tufft men bra!!

Dom kommer även sätta in en hormonspiral som behandling. Är lite nervös för att det kommer göra ont, alltså inte när dom sätter in den, utan efteråt. Det sker ju när jag är under narkos. Jag har ju provat att sätta in en i vaket tillstånd, och jävlar vad ont det gjorde. Det gick inte, jag hade ändå laddat med morfin innan och grät och sa till läkaren att fortsätta men han avbröt med orden att det ska inte göra så här ont. Men jag har ju hört både bra och dåligt om hormonspiralen. En del får jätteont och måste ta ut den efter en vecka, andra får massor av blödningar, andra mår superbra med den. Så jag ger den ett försök. Kommer förmodligen att få komplettera med någon form av tabletter då jag även har endo utanför livmodern, dvs på tarmarna, äggstockarna, äggledarna och bukhinnan. Då hjälper oftast inte enbart hormonspiral.

Annars så mådde jag oförskämt bra igår. Jobbet gick som en dans, jag hade lite ont och jobbade otroligt effektivt. Efter det åkte jag och lillan och klippte oss. Det var längesen. Så nu är mitt hår en decimeter kortare. Jisses vad slitet det var och jisses vad fräsch man känner sig 🙂 Det känns 3 kilo lättare. Har ju så otroligt mycket och tjockt hår. Så det var skönt.

Igår tittade solen fram och jag stod i fem minuter med ansiktet i solen. Idag tittar den fram igen känns det som, kanske kan bli 10 minuter i solen idag. Hoppas det, längtar efter solen så himla mycket.

Ha en bra torsdag!

Mat-kris

Vad ska jag äta?? Jag är inne i en stor matkris just nu. Ska jag äta gluten/mjölkfritt? Socker och jästfritt? LCHF eller GI? Gapskost kanske? Stenålderskost? Vegetariskt? Raw food? Ska jag bara äta ”som vanligt”?? Tja, jag har ju ”slarvat” med maten ett tag nu och ätit som vanligt. Det går inte. Magen är i uppror. Gaser och kraftig förstoppning. Sen inser jag att jag borde äta glutenfritt och mjölkfritt, för det mår jag ju så bra på. Gör det ett tag, men känner mig inte hundra bekväm med det heller. (Fast vet innerst inne att det tar ett halvår innan tarmen är läkt). Har ju hört flera som mår så otroligt mycket bättre av LCHF-kost. Som blivit smalare och framför allt piggare. Det senare lockar mig. Och LCHF är lite som stenålderskost fast utan mjölkprodukter (i stenålderkosten). (Vad jag vet, är inte så insatt ännu).

Och en del mår otroligt bra på vegansk mat eller raw food. De säger också att de blir piggare och rasar i vikt. Många säger att vi endopatienter mår bättre av vegetarisk mat. Så just nu är jag väldigt mat-förvirrad och vet inte vilket ben jag ska stå på. Inser bara att jag måste välja något, tror jag, och sen hålla mig till det. För att ”äta som vanligt” fungerar inte. Jag har nu gått över till glutenfritt i alla fall och äter nästan inga mjölkprodukter, bara lite fusk ibland med grädde i såsen osv.

Jag vet dock inte vad som hänt, eller varför/när jag ballade ur i detta. Tror det var innan jul när jag blev dålig och inte orkade laga mat, då blev det mackor, och riktiga vanliga mackor. Åh jäklar vad gott det var.

Sen tror jag att det finns en psykologisk aspekt på det hela, jag vill känna mig ”normal”. Jag vill inte vara den ”sjuka” som alltid måste beställa speciella saker om man äter ute, eller förklara för alla varför jag inte tar en kaka till kaffet på föräldramöten, be kompisar fixa extra osv osv. Kris kallas det. Mat-kris. Stor jävla mat-kris!!

Finns det någon som kan hjälpa mig i djungeln av dieter? Någon som säger något annat än ”Du måste prova dig fram?” Fast jag vet ju svaret, och det ÄR att ”jag måste prova mig fram.” Jag vet ju det. Så egentligen behöver jag inga råd, utan JAG måste bestämma mig för hur jag vill leva. Och i denna förvirringen vet jag inte just nu. Jag vet också att man ska INTE ta beslut när man är inne i en jobbig känsla, utan låta det vänta ett tag och landa lite. Just nu vet jag att jag är förvirrad och det får vara så.

Men, jag har ont i magen. Både tarmarna och endomagen. TROTS glutenfritt. Men inte sockerfritt. Fuskåt lite godis på jobbet igår, mums vad gott det var. Trots allt tror jag att socker är som rena giftet för våra kroppar. Kanske inte för den som är frisk, men för oss med kroniska sjukdomar och inflammationer. Och det känns så oerhört sorgligt att ”aldrig mer” äta socker. (Men måste det vara så svart eller vitt då, tänker du nu.) Kan man inte unna sig en kaka eller godisbit då och då? I mitt fall tror jag inte det går, då min kropp är rena triggern och jag skulle sluka hela kakfatet eller äta upp hela karamellpåsen. Hrm…..inte bra. Så i mitt fall tror jag att antingen/eller gäller.

Vi får se, jag får grubbla på detta ett tag. Just nu vill jag bara bli pigg. Är så trött och har sovit middag varje dag i flera veckor nu. Sommaren och solen – var är du????

 

Oj vilken vecka

Oj vilken vecka jag hade förra veckan. Full med jobb och aktiviteter hela dagarna. Jag har en otroligt tur att jag har så fina kompisar som tar hand om mig emellanåt. Tex i fredags, så åkte jag hem till en kompis då jag inte kan vara hemma innan klockan fyra p g a bilningen av badrummet. Jag la mig på hennes soffa och sov i 2 1/2 timma…. Och hon lät mig sova. Helt sanslöst trött var jag. Inte den där utmattningströttheten, utan trött för att ha hållit igång hela veckan.

När jag kom hem på fredagkväll kom min dotter till mig. Men jag var nog världens tråkigaste mamma, då jag somnade klockan 20.00 och sov till 21.30. Eller nja, sov o sov, jag slumrade i soffan och svarade ändå på tilltal när hon frågade mig något. Men någon mysmamma var jag inte direkt.

I detta hela kaoset med sjukdomen så är jag ändå så otroligt tacksam att det kom nu, när hon är så stor. Hade aldrig orkat med ett spädbarn eller en vild två-åring eller trotsig 6-åring. Hon blir ju faktiskt tonåring i år, så hon klarar sig själv ganska så bra.

När jag vaknade till vid halvtio tog vi en kvällsmacka och sen somnade vi vid ca 22.30. Och sov till 09.00 dagen efter. Och sen la jag mig på lördagen och sov 1 timma till…. Hur kan man sova så mycket??? Jag behövde det i alla fall. Idag, måndag känner jag mig bättre, men absolut inte pigg. Ska snart gå till jobbet i alla fall.

Och det här med operationen försöker jag smälta. Är det rätt beslut, tänk om det blir värre osv osv. Men då tänker jag direkt att jag kan inte fortsätta som jag har det. För detta är inget värdigt liv. Så då blir jag ”glad” igen att jag fick en operation. Hade ju något knas med högra äggstocken, den jag haft problem med mest, så det kanske är vettigt att ta en titt och ta bort den endon som finns. Vet ännu inte när jag blir opererad, men det blir under våren nån gång. Fast det kan ju ta månader…men håll gärna tummarna att det går fort.

Ha en jättebra vecka och hoppas att solen tittar fram 🙂