Archive | augusti 2013

Bättre

Alltså, det känns som om mina inlägg heter antingen ”Bättre” eller ”Sämre” ungefär. Och att de handlar om hur jag antingen mår jättebra eller jättedåligt. Och så kom jag att tänka på att det är ju precis så det är. Upp och ner, precis hela tiden. Bara lite tjatigt för jag skulle vilja skriva om enbart förbättringar.

Dånandet slutade igår strax efter jag skickat iväg inlägget. T A C K  O C H  L O V!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag vet inte vad jag hade gjort annars. Hade svårt att sova igår med, så jag tog en extra imovane, och det hjälpte. Somnade gott och sov hela natten.

Och idag vaknade jag vid bättre humör. 🙂 En liten glad gubbe på det! Inga lastbilar som ljudar och jag klarade hela 2 1/2 timma på jobbet idag. Underbart. Känner mig okej, inte helt utpumpad men trött såklart.

Grannen kom ner igårkväll och vi ”pratade ut” om hans klampande. Det gick jättebra, han förstod men vi har helt olika uppfattningar om vad ljud är… Han ska i alla fall tänka på det och så ska jag skriva ner när, vilken tidpunkt och vad jag hör och i vilket rum under de närmaste veckorna så ska vi se om det är något som han inte tänker på. Spännande. Eller inte. Fast det känns som om det bara kan bli bättre, nu är han medveten om min ljudkänslighet.

Men, och detta bekymrar mig. Jag har börjat få ondare i endomagen. Höger äggstock och livmodern. Det är nu snart 6 månader sen jag opererades. Och man ska ju helst ge alla läkemedel 4-6 månaders tid för att kunna se om de hjälper en. Har haft enbart hormonspiralen nu som enda hormon, och det börjar kännas som om det inte räcker. Får äta panodil mest hela dagarna nu, och det är ingen bra trend. Vill inte, vill absolut inte tillbaka till tradolanen, jag tänker vägra så länge det bara går. Kämpar på med kost och näring istället och väntar hem en bok om ayur-veda från bibblan snart. Tensen har gått varm hela dagen idag. Men kanske får jag så småningom kontakta min läkare för att lägga till nån homon, det finns vissa p-piller jag inte testat tex. Jag får fundera ett tag till.

Ikväll tänkte jag slå till med att baka bröd till dottern min. Vill ju att hon också ska äta så bra mat som möjligt, och hembakat är ju aldrig fel. Sen ska jag kolla in arga doktorn på tv1 tror jag det var, klockan 21.00. Kan bli ett intressant program.

Och så ska jag fundera ut middagen, detta eviga problem, vad ska man äta till middag. Tycker jag bara äter samma mat hela tiden. Ni som också har detta problem kan ju alltid kika in på: http://www.vadihelveteskajaglagatillmiddag.nu/

Den är faktiskt lite smårolig 🙂

 

Annonser

STOOOOPPPPPPP!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Stoppa livet lite nu tack, jag håller på att bli galen. Igår hade jag den bästa dagen på fyra veckor. Mådde så sjukt bra och försöker hålla det i minnet hela dagen idag. Men…..ja, alltså….idag vill jag bara dra täcket över huvudet och gömma mig och vakna upp till en ny dag.

Började dagen med att en lastbil/arbetsbil står och brummar och låter utanför fönstret. Inte kul. Det som var mindre kul var att eftersom jag var så pigg igår kunde jag inte somna så jag var uppe ganska länge. Eller tja, tolv/ett, jag vet inte, jag låg och läste i alla fall. Får jag inte minst 7 timmas sömn så blir jag jättepåverkad. Försökte gå och lägga mig för att somna om lite och lyssnade på musik i hörlurarna när dottern gått till skolan, men det gick naturligtvis inte.

Jaha, bara att gå upp och duscha då. Åkte till jobbet och var där i två timmar. Kändes jättebra, min chef var lika trött som jag så vi gäspade ikapp. Han är väldigt bra han, mycket förstående människa. Hem igen och lastbilen står FORTFARANDE och brummar. Eller brummar och brummar, den dånar. Så ingen eftermiddagslur fick jag idag heller. Surfade runt på datorn en stund och gick ner för att möta dottern samt handla lite mat. Lastbilen drönar fortfarande. Där höll jag på att bli lite lätt tokig. Men tänkte ändå att dom slutar nog klockan 16, eller senast 17 för det är ju oftast deras arbetstider. Men, gissa vad. Jo, den håller fortfarande på. I skrivande stund är klockan 18.34 och jag bara undrar när den ska sluta. Jag kan inte ha öppet fönster, tv:n måste stå på för att man ska stå ut med oljudet och det är skitvarmt här inne. Det hjälper inte att jag är extra ljudkänslig heller såklart. Men ska man behöva ha hörselskydd inomhus??? När ska dom sluta?? NÄR??? NÄR???

Ja, sen skrev jag en arg lapp till min granne som alltid låter och väcker mig på morgonen och klampar runt på kvällarna. Bad snällt (faktiskt, inte argt) att han skulle försöka dämpa sig litegrann om han kunde vara så snäll och göra det. Det är inte kul att vakna av att hans dotter kastar studsbollar rakt ovanför min säng klockan 06.00 på morgonen. Jag skrev att han kunde komma ner och prata med mig men än har han inte kommit. Det är märkligt tyst ovanifrån, antingen är han inte hemma eller så hjälpte lappen. Det kändes väldigt skönt att skriva den där lappen, nu kanske jag kan få sova lite bättre.

Ja, och så har jag haft ont precis hela dagen. Trött och ont. Och grinig. Fick ta laxoberaldroppar igen, för förstoppningen är tillbaka. Magnesiumet hjälper inte längre, eller jag vet inte, men nu är det i alla fall förstoppning på g. Magen är uppsvälld som om jag vore gravid, tarmarna drar och sliter mellan varann, högra äggstocken bränner och det drar ut i benet. Panodil på panodil har det blitt idag.

Och efter maten tänkte jag att nu måste jag ändå dammsuga. Hela köket är fullt av kaninens spån och hö, hallen ser för skräpig ut, det är dammigt som fan och gissa vad……det är nu jag håller på att krevera…..DAMMSUGAR-FAN GÅR SÖNDER!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Den går sönder. Den bara dör. Går inte att sätta på alls.

Då gav jag upp. Så nu sitter jag här och tycker jäkligt synd om mig själv, är sur och grinig, det är dammigt och jävligt, kan inte öppna fönstret för det dånar utanför och ja….vad ska man göra???? Det finns bara en sak att göra. Det är att minnas gårdagen. Klamra sig fast vid att det kommer fler bra dagar, och att de dåliga glömmer vi lätt. Nu blir det parkering i soffan med tens och en kopp te och så börjar vi om imorgon, vad sägs om det??

SÅ SKÖÖÖÖNT att få gnälla av sig, nu känns det faktiskt bättre!!

Hoppas ni får en bra kväll, ska kolla på idol sen och vad kan gå fel då liksom??

 

 

 

Energi

Vilken dag! Jag har för första gången på över fyra veckor känt lite energi. Det var heeeeelt underbart. Det behövde jag. Från att ha gått i ett töcken under dessa veckor så kände jag mig pigg, glad och utvilad. I alla fall under några timmar. Jag vaknade halvsju när klockan ringde och dottern gick till skolan. Sen satte jag mig vid datorn lite och efter det mediterade 20 minuter. Jag brukar försöka göra det en stund på morgonen. Åkte och jobbade på jobbet en och en halv timma. Åkte hem och körde ett mindfulnesspass på en halvtimma, somnade en stund. Det var underbart härligt. Sen kom dottern hem. Då började vi sortera i hennes rum. Hon är ju en blivande tonåring om mindre än en månad, så vi plockade bort massa gamla leksaker som blivit stående. Dammade hyllorna och packade ner en låda för vinden, en slängpåse och en skänkpåse.

Efter det fortsatte jag i köket att städa ur två kökslådor av bara farten. Det var där och då jag kände den där energin, den som man alltid hade jämt förut. Den som inte tog slut. Den som laddades under natten när man sov eller laddades när man gjorde något kul. Nu laddas den inte alls. Jag var fri från hjärndimman för en stund och benen kändes inte som bly. Jag njöt och log för mig själv. Efter det gjorde jag egen falafel. Och tsaziki till dottern. Med sallad och grejer till. Och tänkte att nu däckar jag nog snart.

Men, tro det eller ej, efter maten gick vi och tog en promenad. En promenad!!! Efter allt det jag gjort idag. Jag menar, jag har ju jobbat och ansträngt mig i timmar. Säger bara jösses vad saker man får gjort när man är pigg. Bara att laga riktig, bra mat liksom.

Så jag är supernöjd med min dag. Njuter i fulla drag. Samtidigt känns det för jävligt att jag emellanåt ska vara så himla sjuk. Det är så orättvist och jobbigt att leva i den bergochdal-bana jag lever i. Men, för ikväll tänker jag glömma det, njuta med min dotter och njuta av livet.

Bättre idag

Men fruktansvärt trött. Fick faktiskt till en riktigt bra dag igår, åkte till jobbet och hälsade på och det var jättekul. Sedan gick jag en lång promenad i Slottskogen med två vänner. Det var härligt. Efter det var jag trött i kroppen, inte huvudet. På ett sådant där sätt som jag önskat så länge fast inte orkat. Huvudet är iofs fortfarande lite halvsegt, känns som om jag lever genom ett filter. Hjärndimma kallas det och det är inte skönt. Jag hoppas på att min närings-kur kommer råda bot på det också 🙂

Idag var jag på jobbet igen, är fortfarande sjukskriven, men känner att jag vill komma igång. Jag är en person som gillar att arbeta, jag tycker inte om att ”gå hemma”. Det är dö-trist, även om det har varit nödvändigt. Men jag får spader mellan varven här, så idag åkte jag in för att känna på det lite. Och det gick bra. Jag var bara där en timma drygt, men det kändes bra. Så nu ska jag smygjobba lite för att ”öva upp mig” innan jag bryter sjukskrivningen helt. Det ser jag fram emot.

Och jag fortsätter att drömma. Jösses vad drömmar, tankar och idéer jag har inför framtiden. Vill göra så otroligt mycket, om orken bara kom tillbaka. Och det handlar om allt från små hobbyprojekt, till att göra om i min lägenhet, till att hitta ett jobb, kanske utbildning, träffa en man, (det drömmer jag hysteriskt mycket om… 😉 ) resa, hitta på roliga saker med min dotter, Ja, det finns tusen saker att göra. Än så länge får det förbli drömmar, men kanske några kan bli sanna så småningom.

Nu ska jag snart träffa några vänner igen, men det blir en lugn kväll. Imorgon kommer dottern hit och jag längtar ihjäl mig, som vanligt. Oj vad vi ska mysa 🙂

Ingen bra dag

Eller, tja, allt är ju relativt. Man glömmer lätt det dåliga. Tack o lova för det. Men jag har fortfarande ont, är lite förstoppad och känner mig sådär. Men ändå inte tradolan-ont, bara paracetamol-ont. Så egentligen är det ingenting. Det är bara så himla segt alltihopa. Kan man inte bara få ha det bra liksom… Vad har jag gjort för att förtjäna det här? Vad ska jag lära mig av det här? Ja, tankarna smyger sig på.

Tänkte ändå pallra mig iväg till jobbet och sen ta en promenad i Slottskogen med några kompisar. Får se hur långt jag orkar gå. Kan ju alltid vila på en bänk.

Jag hoppas att jag piggnar till efter promenaden, har så mycket jag vill göra, småsaker, men ändå. Krafterna finns inte där.

Nåja, slut på gnället. Nu ska jag äta lunch, en kyckling-thai-gryta står och puttrar på spisen. Det ska bli gott. Har märkt en sak också, och det är att jag mår väldigt mycket bättre om jag äter en stadig lunch. En del klarar ju sig på en macka osv, men jag märker att jag behöver två lagade mål mat per dag, då känner jag mig som bäst 🙂 Utöver frukost och mellanmål då. Det är viktigt att hitta såna små saker som kan förbättre tillvaron, då kan man lättare se till att planera in det i sitt liv. Och förhoppningsvis må bättre 🙂

 

Bra dag

Idag har varit en bra dag. Trots ökade smärtor åkte jag och hälsade på en väldigt god vän. Det var precis vad jag behövde. Jag vet att hon förstår vad jag går igenom då hon själv går igenom något väldigt svårt. Att vara fysiskt påverkad av smärta, trötthet, eller vad det nu kan vara är bara fruktansvärt rakt igenom. Men hon fick mig att skratta och jag kunde t o m skratta åt min eländiga situation. För den är eländig.

Men jag vägrar ge upp hoppet, det åker som en berg och dal-bana upp och ner hela tiden. Ovissheten är värst. Att inte kunna lita på sin kropp är värst. Den mentala påfrestningen att inte kunna lita på sin kropp, är värre än själva smärtan.

Trots det är jag glad idag. 🙂 Jag kämpar på med min diet, mina näringsdroppar och piller, fast idag har jag tagit paracetamol. Man behöver ju inte bli martyr liksom…. 😛

Nu ska jag virka lite på ett projekt jag hållit på med alldeles för länge, så att det kan bli klart nån gång.

Ha en skön kväll!!