Archive | oktober 2013

Krasch

Har kraschat. Fullständigt. På alla sätt. Ont, trött, utmattad, darrig, kramp, hjärtklappning, dimsyn. Kan inte äta så mycket. Det hände igår.

Inte kul 😦

 

 

Strålande

Kan inte annat än att beskriva denna dag som strålande. Härligt mående, mycket energi. Sån där riktig energi. Trots att jag inte sov tillräckligt många timmar inatt, så har jag mått så himla bra idag. 🙂 Stort gilla på min dag!! Dottern följde med till jobbet och det gick som en dans i två timmar. Sen gick vi i lite affärer. Sen till min sjukgymnast. Hon konstaterade att jag är extremt överrörlig och väldigt otränad. Surprise, surprise… Efter det fortsatte vi att gå i affärer i flera timmar. Jag orkade. Jag ORKADE!!!! 🙂 Sov inte ens middag när jag kom hem, utan energin håller i sig.

Tyvärr fick jag nackspärr igår igen, knäckte till nacken när jag borstade håret efter duschen. Så typiskt, nacken har ju varit ganska så bra det senaste. Och jag har fortfarande ont i magen, panodil och tradolan knapras varje dag. MEN, jag mår ändå bra.

Att ha denna energin jag har idag gör ju livet ungefär 100 ggr lättare att leva. Vilken skillnad mot den fruktansvärda tröttheten. Snälla, låt det vara så här nu…… Please….!!!!

Nu ska jag i alla fall fullständigt strunta i allt vad städning heter, disken får svämma över, dammsugningen får vänta. Har precis nystat upp ett garn och ska sätta mig och börja virka på en grej bara för att det är kul och för att jag kan. HELT utan dåligt samvete för att lägenheten förfaller. 🙂

ÅH så bra jag mår idag!!!!!!!! 🙂

 

 

Underbar helg

Jag har haft en helt underbar helg. Finns det något bättre än att vara med sin dotter? OCH sin pojkvän och hans barn? Gårdagen gick jättebra, det blev tacos och lite lek. M;s barn är ju lite yngre än min dotter, så nu behöver jag börja minnas hur det är med små barn. Hur man gör, vad man gör, hur mycket de förstår osv. Där känner jag mig helt ovan. Min dotter är ju tonåring och vi pratar ju helt fritt med varandra. Svär o allt. Men det får jag ju börja tänka på nu…

Idag har också varit en ganska bra dag. M och barnen kom på spontanbesök och det slutade med att de stannade nästan hela dagen. Jättemysigt. Vi hängde mest I soffan, åt lite lunch, de lekte för sig själva och vi hann med en liten runda utomhus innan regnet kom. Och nu har dottern en kompis här och de har precis bakat cake-pops. Synd att jag inte kan äta de för de verkar väldigt goda…

Magen värker men är under kontroll. Huvudvärken börjar ge med sig. Men just nu gör det inget för något helt fantastiskt har hänt. Jag kom I mina gamla jeans. Ja, alltså, det var inte de gamla-gamla, utan ett par jag köpte när jag befann mig I mitt mellanläge. Och tydligen så är jag tillbaka I mellanläget 🙂 Visserligen så är jeansen stretch-jeans, men ändå. Jag blir så otroligt glad. Nu har jag fler än två par byxor att välja mellan 🙂 För en som inte vet hur det är att inte kunna påverka sin kropp så förstår jag att detta kanske inte är så stort. Men för mig…Oj vad glad jag blev. Jag blev så glad att jag skrek till så dottern som satt och målade naglarna fick nagellack I håret… (Hon sa sen efteråt att hon trodde jag hade fått jobb…) Ha ha 🙂

Så läget är okej, inte superbra, men absolut inte dåligt. Mentalt mår jag fantastiskt bra.

Nu är det snart ny vecka och nya tag. Känner att energin återvänt, och jag hoppas att den håller I sig. Vill att allt ska vara som vanligt igen. Håll tummarna 🙂

Nu har det vänt

Det vände igår kväll. Jag kände det i hela kroppen. Sååååååå ofantligt skönt. Utan att gjort något speciellt, annat än att vilat, så kom krafterna tillbaka. Jag blev till och med så pigg på kvällen att jag var uppe till klockan 02.00. Helt galet. Håller ju på att försöka sluta med imovanen, men igår gav jag upp och tog en när jag såg att klockan var ett och jag fortfarande var vrålpigg. Trots tradolan, som jag i vanliga fall blir trött av.

Jag hade i alla fall en jättebra dag igår. En väldigt god vän kom hit och vi tog en fika. Pratade om livet, det svåra och kärleken, det lätta. När det är rätt så är det inte så jobbigt helt enkelt. Underbart att ses. Och så fick jag jordens finaste höstbukett av henne, vackra rosor och blommor som nu lyser upp i höstmörkret. Försökte ta kort på dom, men det gick inte att lägga in här, något krånglade.

Idag har jag hämtat mina glasögon och shit vilken skillnad. Allt blev ju helt plötsligt klart. Som att tända en lampa i ett rum ungefär. Måste bara vänja mig vid dom lite, det tar ju ett litet tag.

Magen krånglar fortfarande. Ingen blödning kvar men ontet är kvar. Så jag tar tradolan morgon o kväll, med full dos panodil. Det får väl vara så då. Kändes ju som ett nederlag när jag insåg att jag var tvungen att börja knapra piller igen, men vad gör jag?? Jag har ju fortfarande ont även om jag tar tradolan. Satt med tensen på hela kvällen igår, flera timmar och det distraherade mig lite. Tycker inte den tar smärtan, men distraktionen är ändå skön, att få känna något annat för ett litet tag.

Idag var jag och dottern på stan. Det var så skönt att promenera runt utan att känna sig helt utmattad. Jag är trött nu, men det är ändå inte så farligt som jag trodde.

Nu blir det snart tacomys med pojkvännen och våra barn. Tänka sig, att det blev så här?? 🙂

Överraskning

Igår hade jag huvudvärk från det att jag vaknade till att jag gick o la mig. Precis hela tiden. Hela dagen utan uppehåll. Plus allt det andra. Så det var ett smart drag att sjukanmäla mig, för jag hade inte orkat jobba en sekund. Vare sig rent fysiskt eller tänk-mässigt. Fick bli en extremt lugn dag. Återhämtning och vila. Konstigt nog så mådde jag inte dåligt. Ni vet ju att jag kan få panik när jag behöver vara hemma en hel dag, men jag kände mig ovanligt lugn igår. Det var inte jobbigt, ångestfyllt eller tråkigt.

Sov middag en timma mitt på dagen, och somnade konstigt nog på kvällen ändå. Eller natten, jag kollar ju inte klockan efter typ 20.00 på kvällen. För jag vill inte veta när jag går o lägger mig. Blir bara stressad om jag vet om att det ”bara är 6 timmar kvar tills klockan ringer”. Bättre att leva i ovisshet 🙂

På kvällen fick jag en överraskning. Jag blev helt förvånad och glad och tacksam på en o samma gång. En liten snabbvisit av M och hans barn och present. Så himla gulligt. Han är verkligen sanslöst fantastisk.

Och idag blir det hemma igen. Men idag har jag ingen ångest över att sjukanmäla mig. Jag klarar inte av att arbeta helt enkelt. Måste lyssna och respektera min kropp och det gör jag idag.

En kompis kommer hit på en liten fika och det ska bli så kul att se henne. Det var alldeles för länge sen. Om jag orkar så kanske jag åker in till stan och hämtar mina nya glasögon. Dom har ju varit klara sen i tisdags men jag har inte orkat hämta dom ännu. Vill ju kunna se klart. Det är lite suddigt just nu. Men vi får se, en timme i taget är mitt liv just nu.

Behöver i alla fall gå ut och handla. Min älskade lilla dotter kommer idag. Jag har saknat henne enormt, som vanligt. Nu äntligen ska vi mysa hela kvällen och nästa vecka som kommer. Underbart. Om jag hittar billiga räkor så blir det räkor och film ikväll. Passar utmärkt.

Nu hoppas jag bara att huvudvärken försvinner, jo, den sitter i fortfarande men är lite mildare. Tradolan och pandodil är intagna.

Ha en helt underbar helg gott folk 🙂

 

Deja vu

Idag befinner jag mig i en deja vu upplevelse. Jag har sovit ganska bra. Vaknade, kände efter och det skulle jag inte ha gjort. Fast det är ju nödvändigt. Går ju inte att inte känna efter. Det svåraste är att veta när man ska stanna hemma från jobbet. Hur sjuk ska man vara då?? Eftersom vi ständigt är sjuka, så blir det extra svårt att avgöra när vi är sämre om vi kan jobba eller inte. Jag känner folk som skulle sjukskriva sig om de befann sig i mitt normaltillstånd. De skulle inte palla smärtan, den psykiska belastningen, tröttheten, medicinerna.

Men idag när jag vaknade och kände efter så kände jag grym huvudvärk. Jag har extremt sällan huvudvärk, tack o lov. Jag har ont i magen, endon spökar fortfarande. Jag har ont i fingrarna, lederna och musklerna. Fick ont i fingrarna i går kväll när jag satt vid datorn. Det känns lite jobbigt. Det är min stora skräck att fingrarna ska ta stryk, vad gör jag då liksom?? Jag använder ju mina händer till allt. Skriva, sticka, virka, sy, baka, laga mat, pyssla, ja det mesta faktiskt. Och framför allt jobbet.

Jag kände även att jag inte var riktigt utsövd. Så nu sitter jag här i soffan, iklädd pyjamas och filt, panodil och tradolan är intagna och just nu väntar jag bara på att dom ska börja verka. Det är här deja vu känslan kommer in, så här hade jag det varje morgon för några år sedan. Allt handlade om att tabletterna skulle börja verka så man kunde gå upp och börja dagen. Det är jobbigt att befinna sig i konstant smärta, huvudet, kroppen, magen. Usch, ingen rolig dag.

Och det är precis nu jag beslutar mig för att stanna hemma idag också. Jag har visserligen ett möte att gå på i eftermiddag men jag tror att jag kan släpa mig dit. Annars får jag helt enkelt skjuta på det.

Just nu sitter jag och lyssnar på gammal nostalgisk musik på youtube. Så underbart. Gamla band och låtar jag inte hört på evigheter. Många minnen väcks till liv och det är lustigt hur man glömmer att vissa låtar finns, men när man hör dom så kan man dom utantill. Musiken betyder extremt mycket för mig när jag är dålig. Det är så skönt att förlora sig i en bra låt.

Tänker även på M. Det är mest honom som mina tankar handlar om hela tiden nuförtiden. Och det är underbart 🙂

 

Dagarna efter akuten och M

Ja lördagen var ju inte allt för rolig. Söndagen något bättre. Jag sov från typ 22.00 på lördagskvällen till 09.30 söndagsmorgon. Välbehövligt. Måndagen stannade jag hemma från jobbet för jag var helt slut. Jag klarade mig från oxynorm, men låg på fulldos tradolan och på gränsen till oxynorm hela dagen. Men jag tog det väldigt lugnt, extremt lugnt.

På tisdagen gick jag till jobbet, men fick fruktansvärt ont efteråt, framåt kvällen. Det blev tradolan och oxynorm och soffläge. Idag är det onsdag och jag har ännu inte bestämt mig för om jag ska gå till jobbet eller stanna hemma. Jag har sovit dåligt och har ont. Magen värker hela tiden.  Jag borde nog stanna hemma o vila, men jag vill ju så gärna jobba. Fast jag vet inte om jag begår våld mot mig själv om jag utsätter mig för arbete idag. Ååååhhhh så svårt. Dessa ständiga val. Att välja det bästa för en. Jag får fundera lite till.

Jag kan ju berätta att jag har träffat någon. Det här har jag tvekat om att skriva om här på bloggen, men känner att jag kan göra det nu. Vi kan kalla honom för M. Det har jag gjort tidigare. Han är helt otrolig. Jag är kär. Jätte, jätte, jättekär. Han satt med mig hela lördagen på akuten. Höll mig i handen, handlade bananer åt mig, sprang ut o frågade sjuksköterskorna hur lång tid det var kvar, fixade medicin åt mig. Vilket underbart stöd. Han var med mig hela helgen. Tog hand om mig. Lagade pannkakor till frukost åt mig när jag inte kände för att äta något annat. Satt med mig när jag var ledsen över att det blev så här och bara fanns vid min sida.

Jag skulle kunna skriva tusen ord om den här mannen, men det skulle inte vara tillräckligt för att beskriva det vi känner. Jag vill alltid vara tillsammans med honom. Alltid.

Jag är fortfarande helt förundrad att HAN vill vara tillsammans med MIG. Han hanterar min sjukdom på absolut bästa möjliga sätt. Han är den mest förstående människa jag mött när det kommer till endon. Han förstår precis allt. Och han blir inte rädd. Jag menar, vem som helst skulle kunna skrämmas iväg av 7 1/2 timme på akuten med en smärtpåverkad tjej som bara ligger på britsen och försöker andas normalt och med vetskapen att det kan bli många gånger till. Det är ju trots allt en kronisk sjukdom. Men han stannar kvar. Och är så där otrolig som bara han är. På sitt fantastiska sätt. Han är helt unik.

Jag fick äntligen tag på min läkare igår också, så den 7 november har jag en tid. Jag inser att jag behöver prova någon mer hormonbehandling. Problemet är att det finns inte många kvar för mig att prova. Och kommer jag tåla dom i så fall?? Vill inte och har inte råd med att bli sämre just nu. Orkar inte med en försämring. Varken fysisk eller psykisk. Vi får väl ta en diskussion om vad jag ska prova.

Ha en trevlig onsdag idag 🙂