Archive | juni 2013

Sommarlov!!

Dagarna innan midsommar blev jag hemma från jobbet i två dagar. Kände mig förkyld, lite febrig och enormt trött. Det var ett bra val och jag klarade midsommar galant 🙂 Mitt mål är uppnått. Inget smärtstillande. Tre glas vin och mycket god mat. Gick till sängs halvtvå. Rekord typ… Har haft det jättebra, men trött. Sovit middag varje dag och det har hjälpt. Gillar det mer och mer, är nog en siesta-människa 🙂

Nu bär det snart av till London i fem dagar med dottern. Ska bli så oerhört kul, eftersom jag är så pass ”frisk” som jag är. Längtar såååå mycket.

Jag tror att jag kommer ta ett litet sommaruppehåll i bloggen. Kanske tittar jag in och skriver nån gång, men jag känner att jag vill vara helt ledig från allt vad datorer heter under sommaren. Jag vill bara vara. Det är mitt ledord inför sommaren, bara vara och se vart det leder mig 🙂

Så ha nu en riktigt bra sommar, njut av de fina dagarna, fyll på med energi och läk er själva så gott det går!

Kram Mia

 

 

Annonser

Upprymd

Jag känner mig lite vissen, har varit hemma från jobbet idag. Men, jag känner mig samtidigt väldigt upprymd. Det är nog den känslan som beskriver mig bäst just nu.

Upprymd = Bekymmerslöst glad, munter, livad, sprallig, lycklig, euforisk, salig.

Men även ”halvfull” och ”lätt berusad”. De där sista två orden stämmer inte, men det var roliga synonymer 🙂 Känner mig väldigt lycklig och glad, uppåt och sprallig. Upprymd. Det är en härlig känsla som jag inte känt på mycket länge. 🙂

Jag njuter!!

Snart är det sommarlov

Och oj vad jag längtar 🙂 Vill släppa allt som heter att ställa klockan och gå upp tidigt. Det ska bli så vansinnigt skönt.

Jag har haft en underbar helg, ute på ön. Inget strålande väder, men miljöombyte är alltid bra tycker jag. En väldigt god vän kom ut och hälsade på med sin flickvän och deras hundar, underbart att ses. Hoppas ni sov gott sen på kvällen, havsluften tar musten ur en 🙂 Det var jättemysigt att ses. 🙂

Veckan blir intensiv, men det är ju bara fyra dagar, så jag tänker att jag kan sova efter midsommarafton. Ska på akupunktur för näst sista gången innan sommaren, B12spruta imorgon, skolavslutning, besök av vän, ja, och jobbet däremellan. HUR folk orkar/hinner jobba heltid är för mig en gåta. Men jag är ju inte där ännu, så det kanske inte är så konstigt. Mår ovanligt bra, men är fortfarande trött. fast det är okej. Lillan har lovat att hjälpa mig med städningen i eftermiddag, så det blir bra 🙂

Ha en bra vecka!!

Ta fram champagnen, nu ska vi skåla!!

Igår var det jobbigt, nu är det bättre. Det var skönt att skriva av sig lite, att lätta sitt hjärta. Tänker fortfarande enormt mycket på honom, kommer speciellt ihåg hur han vid ett tillfälle la sina händer på min onda mage och sa: Jag ska hela dig!

Undrar om det finns någon annan som kan göra det tro? Lika självklart som han gjorde?

Framtiden vet.

Men – idag ska vi skåla. Plocka fram champagnen, eller valfri stark alkoholhaltig dryck, jag har nämligen slutat med tradolanen!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag är så mäkta stolt över mig själv och min kropp, min envishet och uthållighet, min mentala styrka och tilltro till ett bättre liv. Min kropp ser inte alls ut som den gjorde för fem år sedan, då var jag slank o fin, idag hänger det både här och där, 13 överflödiga kilon, en storlek större bröst, en mage som konstant ser gravid ut, men, kära vänner, men, jag har aldrig älskat min kropp som jag gör idag. Den är ta mig fan helt fantastisk!!!

Som den har fått stå ut, med operationer, mediciner, morfin, dålig mat, misshandel av känslor, hat, ogillande av mig och ändå så reser den sig upp igen. Ett steg i taget och jävlar vad fin jag är. En stor hyllning till min kropp och psyke som klarat av detta, idag äter jag enbart paracetamol som enda smärtstillande. Det i sig är helt fantastiskt.

Vi kan läka, vi kan bli bättre. Vi måste våga tro och våga utmana oss själva. Sen några månader/veckor tillbaka har jag fasat ut, trappat ner på tradolanen. Vissa dagar har jag varit väääääldigt nära att ge upp, men min envishet har vunnit. Jag SKA klara mig utan. Men inte på bekostnad av mitt liv, jag SKA få mitt liv att fungera OCKSÅ. Om jag behöver tradolan för att må bra, ja då äter jag det. Men kan jag klara mig utan, så är det ännu bättre. Och just nu så sammarbetar hela universum känns det som, för att jag ska få må bra i magen. Visst gör det ont, men inte alls såsom innan operationen. Det var den bästa operationen någonsin, en mycket lyckad sådan.

Tänk, jag är nästan medicinfri helt. Från att ha haft dosett till att klara sig själv. Nästan i alla fall. Nu blir det ännu mer fokus på kropp, själ, ande, spirit, whatever, allt hänger ju ihop ändå, detta är MIN sommar bannemig!! Jag ska sola och bada, vila o träna yoga, äta god mat och promenera mig frisk. Boosta upp mitt immunförsvar så jag klarar vintern, boosta upp kroppen. Det är mina mål. Mitt hemliga mål var att vara tradolanfri innan midsommar och det har jag uppnått 🙂 Nu kan jag ta ett glas vin till middagen 🙂 Fy fan vad värd jag är det 🙂 🙂 🙂

Så skål kära vänner, vem vill ut och ta ett glas vin på krogen????

 

J

Idag gjorde jag ett slags avslut. Ett avslut och kanske en början på något nytt.

Jag var vid din grav idag och la en röd ros där. Jag har tänkt mycket på dig det senaste, saknat dig och önskat att du var här. Funderat på hur det skulle varit om vi var ihop nu. Tänker ofta på dig och ser dina fina ögon framför mig, klarblåa till ditt solblonda hår och brunbrända smala kropp. Jag vet att jag aldrig någonsin kommer få svar på den frågan, men jag undrar ändå, om vi hade blivit tillsammans på riktigt och vågat satsa. Hur vi skulle ha haft det. Jag tror vi skulle haft det bra. Vi skulle kompletterat varandra perfekt. Jag vet att det är lätt att säga, att drömma sig bort och tro det bästa, men jag tror verkligen det. Vi var så lika och med våra personligheter skulle vi klarat av allt känns det som. Vi mot dom.

Jag kommer aldrig glömma dig J, aldrig någonsin. En kort men stark kärleksromans. Hur ska någon kunna slå den? Hur ska någon någonsin kunna mäta sig med dig? De känslor som vi upplevde den sommaren var ju så starka. Minns du? Kan du minnas något, där från himlen där du är nu? Jag kommer alltid minnas, i hemlighet kommer jag alltid minnas och kommer alltid älska dig. Men jag måste släppa taget om dig och tillåta mig att våga bli kär på nytt, att våga tillåta mig att falla för en annan man. Det är svårt, men nödvändigt. En process. Jag trodde jag hade ”glömt” dig, men tydligen har du betytt mer för mig än jag själv anat. Jag har nämligen varit med om lite saker den senaste tiden som gjort att du dykt upp i mitt hjärta igen. Och jag vet, jag vet så väl, att du vill mig väl. Att du tycker att jag är värd att älskas och att älska någon annan. För var det något som du hade i överflöd, så var det kärlek. Ditt hjärta var sprängfyllt med kärlek, det sa alla om dig. Vackra, fina Du.

Kommer du ihåg de tre orden, de tre små orden? Jag viskar dom tyst till dig, så att ingen annan än du hör. Ta till dig det och låt det förbli våran hemlighet. Djupt i mitt hjärta ska jag vårda minnet av dig, och den kärleken vi upplevde den sommaren.

Det är dags att ta farväl, inte farväl av dig, utan farväl av mina krampaktiga känslor som vill hänga sig kvar vid dig. Du var perfekt. På ditt alldeles operfekta vis. Alldeles perfekt.

Saknaden är enorm och när jag la handen på din gravsten så kändes det i hjärtat. Jag kan inte fatta att du är borta för alltid. Att jag aldrig, aldrig, aldrig någonsin kommer få se dig igen, prata med dig, röra vid dig, känna dig. Jag spelade vår låt för oss, där vid graven. Minns du? Hörde du den?

Jag är tacksam för det vi upplevde, och jag är tacksam att vi inte känner till framtiden. Jag tror att jag kommer kunna älska igen, men det får ta tid, när den rätta dyker upp är det dags. Jag kommer nog känna det på mig, det brukar jag göra. Jag kommer aldrig glömma dig och det var skönt att få ge dig en ros idag. Nu ska jag försöka fokusera på framtiden och se vad den har till mig. Må väl, var du än befinner dig. Älskar dig!! ❤

Jag har det bra!!

Jag har haft fullt upp, alldeles för fullt för att hinna blogga. Har haft finbesök måndag till torsdag av finaste Johanna. Det var helt underbara dagar och mycket bebis-gos. Man kan ju inte annat än att må bra med en sån liten i famnen. 🙂 Så himla underbart att ha dig här igen, fy sjutton vad jag saknat dig. Och lilla Olivia är ju alldeles, alldeles underbar!!! Måste bara ses snart igen. ❤

Och så kom lillan i onsdags och det blev studentfest. Torsdagen firades med indisk fest, helt underbart att fira svenska nationaldagen med indisk mat och fler indiska människor än svenskar 🙂 Har nämligen en kompis som är gift med en indier. Och sen var det jobb på fredagen och sen åkte vi ut till ön. Jag sov i två dagar.

Nu ska jag lägga mig igen en stund, klockan är endast 07.50 och väckarklockan ringde kl 06.30 imorse. Inte kul, då vi lyckades helt vända på dygnet i helgen. Trött ät bara förnamnet. NU VILL JAG HA SOMMARLOV!!!!! Jag behöver det. Bara få sova ut, varje dag, tills man vaknar. Orkar inte det här med väckarklockan längre… 😛 Och lillan vill också ha sommarlov, hon fick lite försmak på det i helgen med sol och bad i havet 🙂

Nåja, ska inte klaga. Mår väldans bra, har bara lite molande värk, fortfarande kroniskt, hela tiden, men det är hanterbart. Så livet är ganska så okej just nu 🙂

Bra helg

Har haft en underbar helg. Många möten med fantastiska människor. Insikter om livet och härliga känslor och inte så värst magont. Bara litegrann. Tack snälla N för att du finns, jag vet inte vad jag hade gjort utan dig. Du har lärt mig så otroligt mycket när det kommer till den här sjukdomen och att veta att du alltid finns vid min sida och stöttar mig är ovärderligt. Det är ömsesidigt, det vet du, jag finns alltid här för dig. Härlig söndag vi hade, både på parkbänken och i utesoffan 🙂

Idag har jag jobbat, handlat, tvättat, promenerat i skogen i 40 minuter och vet ni vad jag gjorde, jag t o m testade att springa lite. SPRINGA. JAG?? Visserligen bara ca 25 meter, men ändå??!! Blev mäkta stolt över mig själv och min sladdriga kropp för fy fan vad det skvalpade. Magen dallrade och brösten guppade och låren gnuggade sig härligt friskt mot varandra medan svetten dröp. Hade ju ingen bra sportbh visserligen, men oj så dallrig jag är…. 😛 Hoppas yogan kan råda bot på det. För så här dallrig vill jag inte vara, jag är ju som en bulldeg hela jag 😉

Nåja, en bra bulldeg, är stolt över att jag lyckades gå så fort och länge och fick upp flåset lite. Tänk januari, då var jag inte så mycket mer än en dränkt trasa som låg på soffan hemma hos mamma och drack näringsdrycker för att överleva… Sen satt jag o solade mig på balkongen en stund o läste en bra bok. Nu har jag snöat in på musik och lyssnat på massor av bra låtar. Är så inne i musiksvängen så det är inte klokt. Underbart med musik.

Ikväll väntar jag en riktigt god vän som jag inte sett på så läääänge. Det ska bli så kul, hon ska bo hos mig några dagar. Har saknat henne enormt sen hon flyttade från Göteborg, och så ska jag få gosa med hennes lilla bebis dessutom. Bebisar är bland det bästa jag vet, så jag ser så mycket fram emot att få träffa dom.

Nu blir det kvällsmat och lite soffhäng. Ha en bra vecka!!