Operationstid

Jag har äntligen fått min operationstid. Det sker om en månad. Det är så skönt att ha ett datum att förhålla sig till. Nu kan jag ställa in mig på det och ladda ordentligt. Blir jättenervös samtidigt som jag längtar efter det.

Jag har haft några riktigt tuffa dagar. Dagar som enbart gått ut på att stå ut smärtan. Dagar som jag brukar kalla det, som står på ”paus”. Jag kan inte göra något alls, smärtan tar helt över mitt liv. Det började i måndagskväll. Jag fick mens då. Inte konstigt att jag haft extra ont dagarna innan. Men jag ska egentligen inte ha mens nu, det är så tråkigt att blöda så ofta.😦 Under tisdagen så eskalerade smärtan och jag var bjuden på ett bröllop. Jag funderade länge på om jag skulle orka gå. Bröllopet började vid 16.00 och jag tänkte att jag skulle ladda hela dagen. Jag ville inte missa det, bröllop sker ju inte igen. Det är inte riktigt samma sak som att missa ett födelsedagskalas, eller en utekväll med kompisar. Det kommer igen, varje år. Men bröllop….

Misstaget jag gjorde var att inte smärtlindra mig i tid. Jag ville inte ta oxynorm på själva bröllopet eftersom jag blir så påverkad av dom. Snurrig i huvudet, yr, trött, ser dåligt, illamående etc. I det skicket ville jag inte vara på bröllopet. Så jag nöjde mig med tradolan. Vilket inte hjälpte. Så vid 21.00 åkte jag hem. Missade tårtan och resten av kvällen. Men det blev svårt att få ner smärtan då det gått så långt.

Jag är otroligt tacksam att jag ändå kunde medverka under dessa timmar, men det är samtidigt skit att jag inte ens kan få en hel kväll. Natten som kom kunde jag inte sova p g a smärtan trots att jag tryckte i mig oxynorm. Somnade inte förrän tre och vaknade stup i kvarten hela tiden.

Samma sak under onsdagen, jag hade så fruktansvärt ont. Min kille kom och hämtade mig och jag sov hos honom. På torsdagen så var jag med om något av det finaste jag varit med om. Han stannade hemma och jobbade hemifrån för min skull. Tog hand om mig och jag var som en urvriden disktrasa ungefär. Låg mest på soffan hela dagen.

Det var inga roliga dagar. Man glömmer hur ont det gör när man får en blödning och man blir så otroligt skör. Det är så påfrestande på psyket med så mycket smärta. Jag försökte distrahera mig med andra saker men det är svårt.

Idag är det något bättre, men känner mig fortfarande helt slut. Behöver gå och handla lite, men känner att det får nog dottern göra sen när hon kommer hem. Vilken tur att jag har henne🙂

Så idag får städningen vänta, igen. Jag får acceptera att det är stökigt. Sätta på en film och försöka distrahera mig så gott det går. Igår var det fantastiskt att ha M bredvid sig i soffan. Jag vet inte om han någonsin kommer förstå vad det betydde för mig. Jag hoppas det.

Ha en bra helg🙂

2 thoughts on “Operationstid

  1. Det betydde väldigt mycket att du kom! Men så tråkigt att du ska ha denna smärta! hoppas nu att den här operationen kan få bukt med det! jag ser ju hur det tär på dig, detta.❤

    Ta hand om dig och hoppas att blödningen och smärtan ger sig!

    Stor Kram!

  2. Jag ville för allt i världen inte missa det. Så synd att jag inte kunde stanna, men det gick inte. Kämpade på genom kvällen.
    Det var så vackert och fint. Är så glad att jag fick dela det med er❤

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s