Gynakuten

Helgen blev inte riktigt som jag tänkt mig. Hade planerat in en himla massa mys, men det slutade med akutbesök på våran kära gyn-akut här på Sahlgrenska. Hade med mig någon som höll mig i handen i de 7 1/2 timme vi satt och väntade. Det hela började med en blödning på fredagsmorgonen, smärta och jag tog tradolan. Gick till jobbet och det gick väldigt bra, kände mig helt okej på förmiddagen. Men smärtan tilltog och det blev mer tradolan.

När kvällen kom och typ innan midnatt hade jag tagit fulldos tradolan o panodil och det hjälpte inte ett skit. Sov i en timma så jag var inte mycket att hänga i granen på lördagen…😦 Insåg att smärtan inte skulle brytas av sig själv, då mer tradolan intogs under lördagsförmiddagen och smärtan inte gick ner en mm. Så det vara bara att åka in.

Fick först panodil på plats. Det hjälpte ju inte. Fick sen naproxen. Det hände ingenting. Då gick M ut och frågad dom jag inte kunde få något starkare och så äntligen kom en sjuksköterska och gav mig en morfinspruta.

Jag kunde andas igen.

Det kändes som om jag hade haft kramp i ett dygn och det var fruktansvärt. Så skönt när det släppte. Det är en sån befrielse. Jag fick en jättebra läkare som lyssnade och förstod och gjorde en undersökning som gick bra, tack vare morfinsprutan. Han var grymt försiktig. Hade ALDRIG klarat av en undersökning utan smärtstillande. Så skönt att jag fick det innan, och att de fattade att jag hade ont. Allt såg bra ut, såklart, så det är förmodligen bara ett skov. Men jag ska kontakta min vanliga läkare imorgon, för jag inser att jag nog inte klarar mig utan syntetiska hormoner. Tyvärr har jag en svårbehandlad och aggressiv endometrios. Jag får nog börja inse det…

Det jobbiga nu är ju att jag har mått så otroligt bra, nästan inget ont i magen alls, så detta kom som en chock. Helt från ingenstans. Skumt.

Jag fick i alla fall bra bemötande, men M var chockad över att det tog så lång tid innan man ens kom i kontakt med sjuksköterska för första bedömning. Man söker ju akut, men får ändå vänta typ en halvtimme eller vad det nu var innan man ens kommer in. Det är väl det negativa. Men jag fick ett eget rum och säng så jag kunde ligga ostört, och det var så skönt.

Så nu går jag på panodil, diklofenak, tradolan och oxynorm.  Toppar upp det hela med primperan mot illamående. Och omeprazol mot magkatarren jag får av diklofenaken. Så just nu känns det som om jag är back in the old days…. när det gäller mediciner. Jag hoppas att det är högst, högst tillfälligt och att det går över fort. För detta är inte så himla kul.

Fick avboka en tjejmiddag i lördags och ändra planerna för i fredags och lördag dag och även idag, söndag. Inte riktigt vad jag hade tänkt mig, men vad gör man?? Är ju van. Men trist ändå, när man ändå har bokat in sig på en middag och måste tacka nej. Jag går ju liksom inte ut så himla ofta och träffar kompisar, så det känns extra trist.

Just nu känns det okej, jag och M sitter i soffan med varsin dator i knät och jag har värmekudden på mig mest hela tiden. Skönt. Får acceptera att det blir en dag på soffan. Har iofs massa böcker att läsa och filmer att se, men ändå. Jag hade tänkt mig annat.

Hoppas ni har det bra och att det blir ett bättre inlägg imorgon!

4 thoughts on “Gynakuten

  1. Jag älskar wordpress not. Försökt lämna en kommentar men kom såklart inte håg mitt lösenord och nu får jag skriva om allt. Ja ja ett miniproblem🙂

    Shit vad du får kämpa med denna sjukdom. Helt fashinerad av din ork även om den tryter ibland ( inte så konstigt). Tyvärr har jag fler vänner som lider av detta så får följa på nära håll hur den kan ställa till det. Hoppas verkligen detta bara är tillfälligt och att du snart är på banan igen och får må bra. Så kul att få läsa när det sker bra saker i ditt liv och endon håller sig lugn. Men läser även när endon inte är lika lugn och lider med dig. Kan inte helt förstå hur du har det men kan ju ana hur djävligt det är mellan varven. Stor Kram till dig Marie (Humle)

    • Hej Marie!

      Ja det är en bergochdalbana utan dess like… Upp och ner. Bra och mindre bra saker händer. I lördags var det ju inte så himla kul. Något bättre nu.
      Så trist att du känner flera som har denna skiten. Inte kul och inte något jag önskar någon.

      Hoppas allt är väl med dig🙂

      Stor kram🙂

  2. Nä endomitrios skulle jag inte ens önska min värsta fiende. Brukar skicka in dem hit och sagt att om någon kan detta med endomitrios så är det (tyvärr) du. Med mig är det så där oerhörda sömnproblem och vården är lika engagerade som typ döda myror. Men får jag bara ordning på det så har jag inget att klaga på. Haft en underbar sommar och nu längtar jag till julen. Att få pynta med stjärnor mm och få sitta med min familj på julen och bara njuta av god mat och trevligt sällskap och se barnens ögon tindra av lycka när tomten kommer🙂 Ok de flesta är numer så stora så de tror inte på tomten längre men har några små kvar som fortfarande tror på han (stackare, de blir så lurade )

    Hoppas det bättre håller i sig och blir dessutom ännu bättre.

    Många kramar .

  3. Ja, skicka in dom hit🙂 Jag har fått en del mejl ibland av olika kvinnor som frågar lite saker. Är bara glad om jag kan hjälpa till.
    Så trist med sömnen, vet hur det är. Har ju aldrig haft sömnproblem tidigare, men sen jag började med hormoner så har det varit lite jobbigt. Och vården ja, den vet vi ju hur den är…:/

    Längtar också efter julen, ska bli så mysigt.

    Massa kramar🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s