Stark

Nyss hemkommen från en liten runda. Är hemma från jobbet idag med, vaknade med jätteont i halsen igen. Var tvungen att börja dagen med en panodil för att kunna svälja ner frukosten. Sen höll jag på att bli smått galen. Jag mår så himla dåligt av att vara hemma en hel dag, utan att lämna lägenheten alls. Man blir ju galen. Igår låg jag bara och kollade på film i stort sett hela dagen och förmiddagen löpte av på samma vis idag. Men sen fick jag nog. Gick ut och satte mig på det café som ligger ganska nära mig med en bok. Väldigt skönt. Bröt min strikta diet med en kopp kaffe med mjölk och en morotskaka med gluten och Philadelphia ost. Nu kommer säkert magen säga ifrån, men herregud så vansinnigt, vansinnigt gott det var. Det var värt det, att få njuta så lite grann. Sen tog jag en mini-promenad runt kvarteret för att rensa hjärnan lite och låta lungorna andas lite syre. Välbehövligt. Så friskt och skönt ute. Hösten är här.

Nu är jag precis hemkommen och sitter i soffan igen. Halsen värker och jag hoppas så att det är borta tills imorgon. Orkar liksom inte. Ska fylla på med mer panodil.

Men. Samtidigt är jag så otroligt glad och lycklig att jag inte behöver ta tradolan. Magen håller sig lugn, faktiskt väldigt lugn. Ligger där på 1, 2, 3 i skalan och pendlar lite, molande värk hela tiden, men fullkomligt hanterbart. Så här kan jag definitivt ha det för resten av livet. Inga problem🙂 Det är så befriande och härligt att jag saknar ord att beskriva det. Så fruktansvärt ont jag haft så länge, trots hormoner och smärtstillande. Ofattbart vad lyckad operationen blev.

Har även en tid inbokad till en sjukgymnast nästa vecka som även jobbar med speciell massage. Det kostar pengar, hon är privat, 600 kronor per timme, men jag vet flera som gått till henne och blivit hjälpta. Så det är en rekommendation. Ska bli spännande. Hon har redan sagt att hon nog inte kan hjälpa mig med endon, men ryggen kan hon nog göra något åt. Vill gå dit nu!!!!

För övrigt känner jag mig väldigt stark mentalt. Att ta ut spiralen var det bästa jag gjort i år, bortsett från operationen. Vilken skillnad. Ingen nedstämdhet, ingen ångest, glad igen, hjärndimman är nästan borta, ja, på det hela taget mår jag mycket bättre psykiskt. Jag tål helt enkelt inte hormoner, gulkroppshormon, och jag tänker inte ta det igen. Inte på bekostnad att bli deprimerad i alla fall. Vet fortfarande inte vad jag ska göra, utan väntar tills smärtan kommer tillbaka och söker nog hjälp då. Är så innerligt trött på att sitta i väntrum, boka sjukhustider och prova läkemedel.

Jag vill bara njuta av livet. Leva (inte överleva), vara med min dotter och ha det bra.

Nu har jag bara ett samtal att ringa till sjukvården för att se om jag kan boka in en tid att lära mig att ta B12-sprutorna själv. Det vore toppen att klara det, har ju vanan inne med enantonen, så det borde ju gå. Lite läskigt är det, men det är också väldigt onödigt att åka till vc en gång i veckan och ta dom där. Kostar både pengar och energi.

Ha en fin kväll!

2 thoughts on “Stark

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s